Detaljplan, riskutredningar och krisberedskap
Här samlas olika frågor som rör arbetet med detaljplanen och de frågor som utreds i den.
Hur lämnar jag synpunkter under samrådet om förslaget till detaljplan?
Samrådet avslutades den 10 november 2023 och det är inte längre möjligt att lämna synpunkter. Under våren 2024 väntas beslut tas om att sända ut detaljplanen på granskning. Under granskningsperioden kommer det finnas möjlighet att lämna synpunkter. Källa: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Hur ser stadsbilden i Mora ut? Och hur kan ett stort skolområde passa in?
Mora kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan för Moras tätort, som beskriver stadsbilden. Stora delar av centrala Mora bebyggdes från 1860-talet och till nutid. Innan dess fanns bara kyrkan och ett fåtal andra byggnader. Bebyggelsen i centrala Mora är varierad, från småskaliga till större byggnader, upp till sex våningar. I den fördjupade översiktsplanen finns en stadsbyggnadsvision som pekar ut hur kommunen vill utveckla centrala Mora. Där lyfts bland annat att: -Äldre bebyggelsemiljöer ska värnas, och samtidigt ge utrymme för ny och högkvalitativ arkitektur. -Offentliga platser ska utföras med hög kvalitet och form. -Kommunen vill förtäta bebyggelsen i centrala Mora och på sikt bygga fler bostäder. -Det ska vara enkelt att gå och cykla i tätorten. Det ska också vara enkelt att byta mellan olika färdsätt, till exempel tåg och buss. Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort, framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.
Hur minimerar man risker i stadsutveckling?
Genom att utreda eventuella risker och därefter göra anpassa utformning av till exempel fastigheter, byggnader och vägar, så att de följer svenska lagar och bestämmelser. I den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort beskrivs störningar och risker som påverkar Moras tätort. De ligger till grund för vad som utreds när stadsutveckling sker, genom detaljplanering av specifika områden. Där beskrivs även vilka gränsnivåer som detaljplaner behöver förhålla sig till. Men kommunen arbetar också aktivt med att förebygga olika typer av risker. Ett exempel är samarbetet mellan kommunen och Trafikverket för att minska riskerna i trafikmiljön i centrala Mora och göra det säkrare och lättare att gå, cykla eller åka kollektivt i arbetet med genomfart Mora. I projektet höjs även kapaciteten i dagvattensystemet, vilket ökar motståndskraften vid skyfall. Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort, framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.
Hur samsas vi om utrymmet när vi utvecklar en tätort?
Frågan utforskas i den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort. Där beskrivs behovet och samspelet mellan bostadsområden, grönområden, kommunikationer, arbetsplatser med mera. Där finns också en vision om hur alla dessa olika typer av områden kan utvecklas i centrala Mora. Fler bostäder i centrala Mora är ett mål, men det pekas också ut att alla boende ska ha max 300 meter till en mindre grönyta och max 1,5 kilometer till strövområde, samt att det ska finnas sammanhängande grönstråk längs stränderna i centrala Mora. Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort, framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.
Hur stora får byggnaderna vara på Strandenområdet?
Hur stora byggnaderna på området kan vara regleras i detaljplanen som nu tas fram. Förslaget till ny detaljplan har varit ute på samråd och synpunkter har inkommit. Nu behandlas synpunkter och vid behov görs ändringar och kompletteringar i detaljplanen innan den sänds ut för granskning. Byggnaders volymer är en aspekt som prövas i detaljplanprocessen, då frågan vad som är lämpligt att bygga på en plats ska hanteras. Kommunens uppdrag är att i planeringen ta hänsyn till och göra de avvägningar som behövs mellan olika aspekter och intressen, såväl allmänna som enskilda. Det är först när den nya detaljplanen vunnit laga kraft som det är bestämt hur stora byggnader som är möjligt att bygga på Strandenområdet. Läs mer på Boverkets webbplats. Källa: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Vad ansvarar Länsstyrelsen för planarbete?
Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser. Läs mer på Länsstyrelsens webbplats. Källa: Länsstyrelsen
Hur ser kommunen på behovet av skyddsrum i området?
Det är inte aktuellt att bygga skyddsrumsplatser någonstans i Mora i dagsläget. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har det inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002. Nyligen genomfördes en utredning av Justitiedepartementet av hur ett stärkt skydd för civilbefolkning vid höjd beredskap kan ske nationellt. Inga beslut har ännu tagits av regeringen i frågan. Mora har relativt gott om skyddsrum och inom en kilometer från den aktuella fastigheten på Strandenområdet finns det 62 skyddsrum och 5144 platser. Om förslagen som lagts fram i Justitiedepartementets utredning genomförs så kommer Mora kommun att behöva prioritera modernisering av befintliga skyddsrum framför nybyggnation. Därför är rekommendationen från kommunens säkerhetsamordnare att inte projektera skyddsrum på Strandenområdet. På MSB:s webbplats kan du läsa mer om hur myndigheten ser på svenska skyddsrum och ger bland annat svar på frågan: ”Hur ser planeringen för skyddsrum i Sverige ut framöver?” Källa: MSB, Regeringen samt kommunstyrelseförvaltningen i Mora kommun.
Är centrala Mora en otrygg plats och är Resecentrum ett brottsutsatt område?
Polisens bild är att centrala Mora inklusive Resecentrum är en förhållandevis trygg plats. Det sker det inte fler brott per invånare i Mora jämfört med andra dalakommuner i liknande storlek. Av de brott som sker i centrala Mora inträffar flest kring Kyrkogatan. Polisen bedömer inte att Stranden eller Resecentrum särskilt brottsutsatta områden. Polisens samlade bild är att det inte sker droghandel i någon större utsträckning vid Resecentrum. Här kan du läsa mer om hur polisen och kommunen samarbetar för att minska droganvändandet bland unga. Det har under 2023 förkommit klotter och skadegörelse på Resecentrum. Under oktober var problemet som störst och under november har det minskat. Kommunen har bildat en grupp som arbetar med detta tillsammans med polisen och gjort en analys av problembilden och genomfört en del åtgärder. Den senaste medborgarundersökningen visar att Morabor i högre grad upplever att de bor på en trygg plats än riket i sin helhet. Källa: Polisen, Mora kommun, Statistiska centralbyrån.
Har Mora stora sociala problem?
Nej, den samlade bilden är att Mora inte har stora sociala problem, baserat på statistik och tillgänglig information (se nedan). På riksnivå har frågeställningar kring bland annat social utsatthet och gängbrottslighet tagit stor plats i samhällsdebatten och medier de senaste åren. Det är naturligt att dessa frågor även får fokus lokalt. Skola, socialtjänst och polis i Mora samlas regelbundet för att göra lägesbilder av trygghetsfrågor och brottslighet. Att förebygga social utsatthet i olika former är en prioriterad fråga för Mora kommun och arbetet görs tillsammans med andra samhällsaktörer. Här är några av de punkter som bedömningen ovan grundas på: -Inflationen gjort att fler svenska hushåll fått det svårare ekonomiskt, det gäller även i Mora. Under de senaste åren har fler barnfamiljer behövt stöd av socialtjänst i hela landet, och antalet ärenden ökar även i Mora. -Andelen barn som lever i familjer som har behov av långvarigt ekonomiskt bistånd är 0,8 procent, mot 2 procent i riket i sin helhet. -Arbetslösheten i Mora är lägre än rikssnittet. -Mora har relativt låg hemlöshet och kommunen arbetar fokuserat för att minska antalet hemlösa ytterligare. -Polisen har tidigare gjorts mätningar av förekomst av narkotika i avloppsvattnet i Mora. Då låg Mora inte högre än andra jämförbara kommuner. -Antalet anmälda brott i Mora är betydligt lägre än rikssnittet. -Polisen ser i dagsläget inte några tecken på att det förekommer gängkriminalitet i kommunen. Källa: Socialstyrelsen, Polisen och Mora kommuns socialförvaltning, för- och grundskoleförvaltning, samt kommunstyrelseförvaltning.
Hur arbetar kommunen med krisberedskap för översvämningar?
Översvämning till följd av höga flöden är något återkommande inträffar i Dalarna och det finns en hög beredskap för i alla Dalarnas kommuner, men särskilt i Mora eftersom många bor nära vattendrag. Kommunen arbetar hela tiden för att förebygga och minska effekterna av höga flöden. Ett exempel är uppgraderingen av dagvattensystemet i centrala Mora som Nodava gör i samband med arbetet med genomfart Mora. Hur risken för översvämningar påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort. Där beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet. Källa: Kommunstyrelseförvaltningen
Hur arbetar kommunen med krisberedskap för dammbrott?
I Dalälven finns ett 15-tal större dammar. Risken för att en damm ska brista och orsaka översvämning är mycket liten, men om en större damm skulle gå sönder kan stora områden längs älven svämma över. Därför övar Dalakommunerna återkommande på krisberedskap vid ett dammbrott och i Mora kommun finns en särskild handlingsplan. Hur risken för dammbrott påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort. Där beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet. Källa: Kommunstyrelseförvaltningen
Hur arbetar kommunen med krisberedskap för andra risker och hot?
Kommunen har en central roll vid hanteringen av kriser, men krisberedskapsarbetet är inget som kommunen sköter ensamt. Det är ett samarbete mellan stat och kommuner och regioner. Mora kommun samarbetar i krisberedskapsfrågor med en rad olika aktörer, bland annat Länsstyrelsen, MSB, Region Dalarna, räddningstjänst och andra kommuner. Risker och störningar som påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort. Det är en del av kommunens krisberedskap. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet. Källa: Kommunstyrelseförvaltningen