Skolmiljön
Här samlas frågor om skolans verksamhet och frågor som rör elever och personal.
Hur har elever och personal varit involverade?
Både elever och personal har varit involverade i processen och kommer att fortsätta vara delaktiga i utformningen av skolområdet. Skolans personal och fackliga representanter har varit delaktiga under processen. Elevråden har bland annat fått tycka till kring lokalernas och utemiljöernas utformning. Läs mer: Elevråden tog fram ritningar för skolgården på Stranden Elevråd och personal diskuterade Strandenskolan Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur används skolgårdarna på dagens högstadieskolor?
Morkarlbyhöjdens skola har aldrig haft någon skolgård och det finns ingen yta som är möjlig att bygga en skolgård på. Det är en av flera stora brister med de fysiska förutsättningarna på Morkarlbyhöjdens skola. På Noretskolan finns en stor skolgård som erbjuder flera olika aktiviteter. Men högstadieeleverna delar den med F-6-elever, vilket gör att utomhusmiljön inte är optimal för högstadieelvernas behov. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur skapar man vettiga aktiviteter på rasterna?
Eleverna på framför allt Morkarlbyhöjden pekar ut detta som ett stort problem idag, eftersom de saknar skolgård. I arbetet med Strandenskolan utformas skolgården tillsammans med eleverna och efter elevernas behov. Det skapar möjligheter till många olika rastaktiviteter, trots att skolgårdens yta är begränsad. Utbudet av aktiviteter också av kulturskolan och ungdomsgårdens verksamheter, liksom omkringliggande grönområden vid till exempel Tingsnäs och Kajen. En annan viktig aspekt är att det tack vare förbättrad skolskjuts finns möjlighet att lägga mer effektiva skolscheman där håltimmar kan undvikas. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur kan en liten landsbygdskommun som Mora rekrytera behöriga lärare?
Genom att skapa en modern skola, med lokaler som är utformad efter elevernas och lärares behov. 65 procent av våra högstadielärare idag är behöriga, det är en relativt låg siffra nationellt sett. Och behörigheten väntas sjunka kommande år i takt med pensionsavgångar. För att Mora ska bli mer attraktivt för behöriga högstadielärare behövs: -Förbättrade fysiska lärmiljöer. -Fler kollegor att kunna samarbeta och kunna utvecklas tillsammans. -Ett samlat stöd från elevhälsa, skolledning och administration. Stödfunktionerna är idag uppdelade på halvtidstjänster. -Att lärare får förutsättningar att göra ett bra jobb - för eleverna. Med en ny centralt belägen högstadieskola blir det möjligt. Dessutom blir det enklare att arbetspendla tack vare närheten till Resecentrum. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur jobbar kommunen med elever som har särskilda behov?
I klasser med elever med särskilda behov, som NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), får personalen stöd av specialpedagoger för att hitta en helhetslösning för eleven i gruppen, i skolmiljön och i skolans organisation. Flexibla lokaler förbättrar möjligheterna att hitta lösningar för elever med NPF, men även för elever med andra särskilda behov, som till exempel syn- och hörselnedsättning. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur jobbar kommunen mot psykisk ohälsa bland unga?
Kommunens insatser fokuserar på att förebygga psykisk ohälsa genom att skapa ett tätare samarbete mellan skolan, socialförvaltning och den regionala vården. Till exempel startades Mora Ungdomshälsa under hösten, där både ungdomsmottagningen och elevhälsan samarbetar med primärvården för att erbjuda ett samlat stöd till unga. Unga tillbringar en stor del av sin tid i skolan och där görs fler olika förebyggande insatser som samordnas genom elevhälsan. Insatser görs i alla årskurser från F-9, men anpassat efter elevernas behov. På elevhälsans webbsidor kan du läsa mer om hur arbetet fungerar. Källa: För- och grundskoleförvaltningen samt socialförvaltningen.
Är dagens skollokaler anpassade efter elever med särskilda behov?
Nej, tyvärr finns det mycket mer att önska av högstadieskolornas lokaler. I princip i alla klasser finns det flera elever som har olika former av särskilda behov, som NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). För att dessa elever ska kunna ta till sig undervisningen behövs ofta anpassningar i den fysiska lärmiljön, till exempel med fler grupprum. Dessutom är utformningen av gemensamma utrymmen på bägge högstadieskolorna problematisk för elever med särskilda behov, med långa korridorer och skrymslen som skapar otrygghet. Till exempel har många toaletter dörr direkt ut i korridoren. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur arbetar Mora kommun mot mobbing?
Mora kommun har tydliga riktlinjer för alla som arbetar i kommunens skolor kring hur mobbing, diskriminering och kränkande behandling ska hanteras. När anmälan görs startar skolan omgående en utredning. Skolans rektor är ansvarig för att se till att kränkningen upphör. Skolan lägger stort fokus på att förebygga att mobbing uppstår, i det arbetet har elevhälsan en central roll. En viktig del är närvaron av vuxna i gemensamma utrymmen, och att det är lätt att hålla uppsikt i dessa utrymmen. Förbättrade lokaler för högstadiet skulle öka tryggheten. Källa: För- och grundskoleförvaltningen.
Är omplacering den enda åtgärden vid mobbing?
Nej, det är den sista åtgärden och förekommer väldigt sällan. Den första åtgärden vid mobbing är olika former av samtal, och ofta ger det en positiv förändring. Det sker också sällan att elever ansöker om att byta klass eller skola på grund av mobbing. Strandenskolan planeras att delas in i hemvister, som fungerar som små skolor i skolan. I en hemvist har ett par klasser majoriteten av sina lektioner och sina skåp, vilket också gör inomhusmiljön tryggare och lugnare. Det kommer finnas möjlighet att flytta elever mellan hemvister vid behov. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur jobbar Mora med hemmasittare?
Grundskolorna arbetar aktivt med en skolnärvarorutin för att i tidigt skede fånga upp elever som riskerar att hamna i hög och problematisk skolfrånvaro. Ofta är insatserna på skolan tillräckliga för att vända trenden och bromsa frånvaron men i de fall detta inte uppnås kan rektor ansöka om hjälp från kommunens närvaroteam. Där görs särskilda insatser, till exempel har robotar använts framgångsrikt för att underlätta för elever att återvända till skolmiljön. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur jobbar Mora kommun mot skolk?
Mora kommun har en skolnärvarorutin som innebär att vi agerar direkt på frånvaro, rapporterar till vårdnadshavare, följer närvarostatistik, letar mönster och kopplar på hela elevhälsoteamet för att erbjuda stöd till eleven. Källa: För- och grundskoleförvaltningen
Hur jobbar skolorna i Mora med säkerhet vid våldsdåd?
Alla skolor har säkerhetsrutiner som personal övar kontinuerligt på. Vid några tillfällen har det funnits hot som gjort att skolor vidtagit olika säkerhetsåtgärder, i samråd med polis. Inrymning är en av dessa, det betyder att man låser skolan och att inga elever får lämna skolan och inga utomstående får komma in. Strandenskolan utformas med säkerhetsaspekten i åtanke, där en del är att vid behov kunna inrymma olika delar av skolans lokaler. Källa: För- och grundskoleförvaltningen.